Detta skrev Lady dahmer för några dagar sen. Så du viktmänniska som kommenterat.. Läs detta.


"
Diskussionen de senaste dagarna har varit en orgie i ''goda råd'' och missuppfattningar så jag kan börja med att säga, nej.

Jag ''förespråkar'' inte övervikt hur fan nu det egentligen går till. Jag förespråkar rätten att slippa skämmas, slippa ha ångest, slippa må dåligt över hur man ser ut eller i sin kropp oavsett storlek. Ja, jag talar om rätten att vara tjock, tjock som en jävla blåval, svullandes benåjerrys och Fridaysmilkshakes tills du faller ner död om du så vill, utan att känna skam eller skuld.

Jag har inte kritiserat de som tränar eller vill gå ner i vikt. Inte heller sagt nåt om att träning är dåligt eller att övervikt är sunt eller att de som vill må bra är dumma. Det är inte heller sundhet jag kallar #hälsohets. Däremot är det en osund fixering vid hälsa, andras eller sin egen, som jag syftar på.

(Förstår ni hur svårt det är att föra en diskussion när större delen av tiden går åt att försvara sig mot människor som lägger in egna tolkningar mellan raderna?)

När jag startade diskussionen på twitter under hashtaggen #hälsohets så var det många som menade att jag använde fel ord och att vikt inte hade nåt med med hälsa att göra och det håller jag verkligen med om. Problemet är att för en majoritet så går hälsa alltid alltid alltid i hand med hur mycket personen väger och att det i sin tur bidrar till att de flesta som fokuserar på hälsa även fokuserar på vikt. Nej, självklart inte om du redan ÄR smal för då är vikten ett ickeproblem.

Jag har de senaste dagarna fått lyssna till förståsigpåare som ska tala om för mig hur ohälsosam jag är och jag har verkligen bara en sak att säga dessa och det är ingenting trevligt.


Jag har varit smal. Nästintill löjligt sjukligt smal och även om jag emellanåt fick kommentarer som ''ska du inte äta lite?'' till ''Natashja måste ha en ätstörning'' så fick jag odelat mycket bekräftelse för hur rätt min kropp var. Hur snygg den var, hur fit den var, hur ..... frisk den var. Under denna tid så levde jag uteslutande på cigaretter och kaffe. Med en eventuell banan, några mackor och lite billiga kinesiska nudlar emellanåt. Jag gymmade aldrig, gick inga snabba promenader och den enda motion jag fick var när jag fylledansade på tre bockar tre dagar i veckan ackompanjerad av en stor stark.


Men det var inte en jävel som skulle komma och berätta för mig hur ohälsosam jag var. Inte en jävel. Men är man tjock så är man fair game. Ur alla vrår så kravlar folk som tror sig veta precis hur det är, varenda käft är hobbydietister, upprepandes en massa gamla trista ''sanningar'' och sjukdomar som vetenskapen idag har bättre kunskap om. (och som tjocka personer ofta har full koll på pga egenintresse) Nej, det är inte hög vikt som orsakar diabetes eller hjärtinfarkt. Vikten är en riskfaktor, precis som det är en riskfaktor att vara man. Eller över 40.

Stress, stillasittande, dålig kost, högt blodtryck, rökning, alkoholförtäring och genetiska förutsättningar är orsaken till många av de s.k ''fetmarelaterade'' sjukdomar som finns idag. Livsstil med andra ord. Ej vikt.

Så att övervikt är ett samhällsproblem är inte sant.
Att folk rör på sig mindre och äter sämre är däremot det.
(Övervikt kan dock bli en biverkning av detta)

Så hur blev jag tjock? Hur blir man tjock om man inte svullar godis och hamburgare hela dagen? Du kan bli tjock av alla möjliga anledningar, sjukdom, mediciner, graviditeter, fel kost osv. För mig var det två graviditeter som hjälpte mig på traven. Sen satt kilona där. men HUR man har gått upp i vikt säger egentligen ingenting om hur man lever nu. För livsstil kan förändras och min livsstil har verkligen förändrats radikalt sen jag var smal.

Att vara tjock är ej synonymt med att äta skit eller sitta stilla.

Och min hälsa? Det finns inga som helst anledningar att vara orolig. Jag, som tillfriskande hypokondriker, har alltid 100% koll på min kropp. Jag misstänker alltid sjukdomar till höger och vänster även om den biten inte är lika psykotisk som tidigare men det innebär att jag har sprungit en del och kollat upp mina värden och vet ni vad? De är perfekta. Jag har ett starkt och friskt hjärta. Jag har lågt blodtryck och det är bara positivt om man bortser från yrsel emellanåt. Jag har inga brister och om jag ska citera sköterskorna som testat mitt socker så skulle jag kunna leva på milkshakes ett helt liv utan att ens komma i närheten av diabetes.

Inte för att jag överhuvudtaget har någon skyldighet att redogöra för min hälsa. Inte för nån."


- Bra va? Skulle ju nästan var jag som skrivit denna text :)